Salix, pilar, sälg och vide, tillhör familjen videväxter (Salicaceae) och består av 300-400 arter där de flesta är lövfällande träd och buskar. Merparten arter kommer från norra halvklotets tempererade zon. I Sverige finns det drygt ett trettiotal arter. Salix hybridiseras lätt och dessa hybrider är i regel fertila. Bladen sitter oftast strödda men sitter ibland motsatta. De är ofta lansettformade men arter med mera runda blad finns. De är i allmänhet inte så kräsna på jord bara den inte är för torr. Planteras bäst i soliga lägen. I regel är dessa arter dioika (tvåbyggare) d.v.s. att han och honblommor på olika individer. De små blommorna sitter i hängen. Förökas med frö och sticklingar. Samtliga nedanstående arter är lövfällande.
S. alba, vitpil, är ett snabbväxande träd som kan bli 20 m högt. Den kommer från Europa, Asien och Nordafrika. De nya bladen tacks av mjuka fina här vilket ger dem en vitaktig färg, därav har arten fått sitt namn. De smala fint sågtandade och lansettlika bladen kan bli upp till 10 cm långa men blott 1 cm breda. Den brukar blomma vid lövsprickningen på våren. Härdig till zon VII. S. alba v. sericea, silverpil, har silverfärgade blad. Annars ungefär lika som arten inklusive vinterhärdigheten. S.alba ’Tristis’ kaskadpil har långa vackert nedhängande grenar. Anses ibland för att vara en hybrid. Kaskadpilen är bara härdig till zon III. S. alba ’Britzensis’ korallpil är en kultivar med röda grenar. Härdig till zon V.
S. alba
S.alba ’Tristis’
S. caprea, sälg, förekommer i Europa inklusive Sverige. Denna art kan bli upp till 10 m hög och har en gråaktig grov bark. Bladen är äggformade med naggad kant och något rynkade. Undersidan är småluden. Kan betraktsas som snabbväxande. Härdig i hela landet.
S. caprea?
S. daphnoides, daggvide, kommer från Europa och Asien inklusive Sverige. Det är en buske eller ett träd som kan bli 5-10 m högt. Grenarna är glänsande rödbruna. De smalt lansettlika bladen har sågtandad kant och kan bli decimeterlånga och ungefär fjärdedelen så breda. Daggvidet blommar redan före lövsprickningen på våren. Härdig till zon V eller VI. S. daphnoides v. pomeranica är mera lågvuxen.
S. fragilis, knäckepil, är ett mellanstort träd från Europa inklusive Sverige. Det kan bli 15 m högt och har en tjock fårad och skrovlig bark. Grenarna är ömtåliga och bryts lätt, därav namnet. Bladen är ganska mörkt gröna, smalt lansettlika och har en sågtandad kant. De kan bli upp mot 15 cm långa. Den blommar ofta samtidigt med lövsprickningen. Kultivaren ’Bullata’ är mindre, härdigare och mera tätväxande och har klotformig krona. Knäckepilen är härdig till minst zon III medans ’Bullata’ lär klara sig till zon VI.
S. lanata (syn. S. glandulifera), ullvide, är en liten buske som vanligen bara blir dryga metern hög som kan bilda täta snår. De relativt små äggformade bladen är grågröna och ludna. Bladkanten kan antingen vara hel eller tandad. Blomningen kommer i regel före lövsprickningen. Arten är indelad i två underarter: ssp. lanata och ssp. glandulifera. Den senare har bl.a. smalare blad. Den har sitt utbredningsområde i norra Europa och Asien inklusive Sverige. Arten är härdig i hela landet.
S. pentandra, jolster, är inhemsk och förekommer på andra ställen i Europa samt Asien. Det är ett mindre träd på upp till ca 10 m höjd med tjocka blanka avlånga blad med tandad kant. Bladen blir upp till drygt decimetern långa och ungefär en tredjedel så breda. Härdig till zon VII.
S. repens (syn. S. arenaria), krypvide, är en europeisk art som även finns i Sverige. Det är en liten krypande buske med någor avlånga blad som blir upp till 3-4 cm långa. De är silkeshåriga på undersidan. En variabel art. Härdig till zon V.
Denna sajt använder cookies