Prunus, tillhör familjen rosväxter (Rosaceae) och är ett stort släkte med lövfällande och städsegröna buskar och träd från ihuvudsak den norra tempererade zonen. Släktet omfattar över 400 arter. I detta släkte hittar man träd som odlas för sina frukter såsom plommon, körsbär, persikor och aprikoser. De flesta arterna trivs i en väldränerad jord i ett soligt eller halvskuggigt läge. Förökas med frö och i många fall med sticklingar.
P.armeniaca, aprikos, är ett mindre lövfällande träd från centrala Asien och blir 8-10 m högt.
Bladen är äggrunda och spetsiga, upp till decimetern långa och inte fullt lika breda. Blommorna är vita eller ljusrosa. Frukten är vanligen gul till gulorange och upp till 8 cm i tjocklek. Aprikoser räknas till stenfrukterna och har en stor kärna. Härdig åtminstone i zon I.
P.armeniaca (foto: dreamstime.com)
P. avium, sötkörsbär, kommer från Europa och Asien och är ett medelstort lövfällande träd som kan bli 15-20 m högt. De sågtandade och lansettformiga bladen är 10-15 cm långa. Blommorna är ganska små, vita och sitter i mindre samlingar. Frukterna är små runda och rödaktiga. Härdig till zon
IV.
Någon typ av körsbär
P. ceracifera (syn. P. myrobolanus), körsbärsplommon, är en lövfällande buske eller mindre träd från västra Asien som kan bli 7-8 m hög. Körsbärsplommonet anses som ett av de vackraste träden i släktet under blomningen. Den bär rikligt med tornar som ung. De ovala fint sågtandade bladen kan bli upp till 6-7 cm långa och mindre än hälften så breda. Blommorna är vita och frukterna är gulröda. Härdig till zon III.
P. cerasus, surkörsbär, är ett mindre lövfällande träd på upp till 8 m höjd. Bladen är avlånga och upp till ca 8 cm långa. Blommorna är relativt små och vita och den runda frukten är mörkt röd. Den har sitt ursprung i Europa och Asien. Härdig till zon IV. Förekommer förvildad här i landet på sina ställen.
P. domestica, plommon, kommer troligen från kaukasus och är ett mindre lövfällande träd som kan bli runt 10 m högt. Bladen är äggrunda och spetsiga och upp till decimetern långa. Blommorna kommer i regel i maj och är vita och sitter solitärt eller i par. Frukten (plommonet) är saftig, gulaktig, rödviolett eller blåviolett och har en stor plattad kärna. Arten är indelad i fyra underarter: P. domestica ssp. domestica (sviskon), P. domestica ssp. rotunda (rundplommon), P. domestica ssp. syriaca (mirabelle) och P. domestica ssp. insititia (krikon). Härdigheten varierar mellan olika underarter och sorter. De härdigaste klarar sig till zon V.
P. dulcis, mandel, kommer troligen från Asien och är ett litet lövfällande träd på upp till 8 m. Blommar tidigt med relativt stora vita eller ljust rosa blommor som sitter ensamma eller i par. De slår ut före lövspricknin- gen. Bladen är smalt lansettlika och upp till drygt decimetern långa. Den rätt stora frukten är äggformig, hårig och grågrön. Det finns två varieteter: sötmandel och bittermandel (v. dilcis och v. amara). Härdig åtminstone i zon I.
P. dulcis
P. laurocerasus, lagerhägg, är en städsegrön buske eller litet träd från sydöstra Europa och sydvästra Asien. Den kan i ett gynnsamt klimat bli upp mot 15 m högt men blir aldrig så stor här i landet. Lagerhäggen har stora, mörkgröna och avlånga, läderartade blad, små vita blommor sittande på en mindre blomstäkllning och svarta giftiga bär. Denna art trivs bäst i en väldränerad jord i sol eller halvskugga. Kan skadas rejält av vårsolen efter en hård vinter. Det finns ett 40-tal olika former och kultivarer. Härdigheten beror på sort men de flesta som odlas här i landet klarar sig till zon III.
P. laurocerasus ’Otto Luyken’
P. persica, persika, är ett lövfällande träd som troligen kommer från Kina. Persikoträdet kan bli 5 m högt och har smalt lansettlika blad som kan bli nära 1,5 dm långa. Blommorna som sitter solitärt eller i par är relativt stora och rosa. De kommer tidigt på våren före lövsprickningen. Frukten är rund gulorange och upp till 7-8 cm i diameter. Det finns både håriga och kala frukter. De sistnämnda kallas nektariner. Härdig upp till till zon III beroende på sort. Tyvärr får persikor ofta sk. krussjuka som orsakas av en svamp (Taphrina deformans). Den visar sig genom deformerade buckliga blad på nytillväxten på våren. Dessa blad fälls efter ett tag då nya kommer som förefaller friska. Detta förfarande försvagar trädet med tiden vilket kan få till följd att det inte orkar frambringa mogna frukter. Sjukdomen kan i många fall botas genom besprutning med ett kopparpreparat.
P. persica
P. serrula, glanskörsbär, är en liten lövfällande buske eller träd som blir 6-7 m hög med ursprung i delar av Asien. Stammen har vackert rödbrun bark. Den brukar flagna av i smala strimlor. De avlånga bladen blir decimeterlånga. Blommorna är vita och de runda frukterna är röda. Den brukar blomma i samband med lövsprickningen, härdig till zon IV.
P. serrulata, japanskt körsbär, som kommer från Ostasien är litet lövfällande träd på maximalt 5-6 m som har ovala glänsanade blad som blir drygt decimetern långa och vackra vita eller rosa blommor. Blommorna sitter flera tillsammans. Det finns ett antal kultivarer i odling. Härdigheten varierar beroende på sort. En del klarar bara zon II, andra zon III.
P. serrulata
P. spinosa, slån, är en tät och tornig lövfällande buske från Europa, Nordafrika och Västasien.
Växer vild i Göta- och Svealand. Den blir i regel upp till 3 m hög och skjuter rotskott. De avlånga bladen blir upp till 4 cm långa och mindre än hälften så breda och har fint sågtandad kant. De små vita blommorna sitter solitärt eller i par. Den lilla runda frukten är nästan svart.
Det finns kultivarer med rödaktiga blad.
P. triloba, rosenmandel, är ett litet träd eller buske med rundad krona. Bladen är ovala och tandade. Blommar på bar kvist i april-maj. Blommorna är rosa. Finns med enkla eller fyllda blommor. Rosenmandeln kommer från Asien. Ett antal kultivarer brukar finnas i handeln. Härdig till zon V.
Denna sajt använder cookies