Morus, mullbär, tillhör familjen mullbärsväxter (Moraceae). Det är ett litet släkte med bara drygt tiotalet arter. De är träd och buskar från Asien, Afrika och Amerika. Förökas med frö, sticklingar och avläggare.
M. alba, vitt mullbär, är en variabel asiatisk lövfällande art som kan bli trädformig och upp till 15-20 m hög. Den har breda hjärtformade till ovala och spetsiga blad med tandad kant och markerade nerver. De kan ibland även vara treflikiga. Bladen kan bli upp till 25-30 cm långa och 15 cm breda. Frukten, som är en skenfrukt, är vitaktig, rosa, röd eller svart när den är fullt mogen. Den ätbara frukten är söt till smaken. Den kan användas för att göra sylt och saft. Vitt mullbär används i Kina som värdväxt för silkesmasken. Flera varieteter av denna art finns beskrivna. Det finns även ett större antal utvalda kultivarer. Den vill ha en näringsrik och väldränerad jord i ett någorlunda soligt och varmt läge. Arten är härdig till Zon III.
M. alba (foto: Suzanne Long)
M. nigra, svart mullbär, förekommer numera inte vildväxande men den förmodas ha sitt ursprung i Asien. Den är likt den förra arten lövfällande och kan bli trädformig och upp till 10 m hög. Bladen är brett ovala till hjärtformiga och spetsiga. Två till tredelade blad förekommer också. De kan bli drygt decimetern långa och nästan lika breda. Den ätliga frukten är nästan svart och är giftig innan den mognat. Ett antal kultivarer finns i odling. Relativt långsamväxande Odlas likt den förra arten. Härdig i zon I och ev. skyddade platser i zon II.
M. nigra
Denna sajt använder cookies