Juglans, valnötter, tillhör familjen valnötsväxter (Juglandaceae) och består av ett tjugotal arter som kommer från norra halvklotets tempererade zon. De är parbladiga och lövfällande träd. Bladen sitter strödda. Arterna har separata han- och honblommor. De små oansenliga blommorna sitter i hängen. Frukten är en stenfrukt. Nötterna är ätliga på samtliga arter. De trivs i regel i en någorlunda väldränerad humusjord och näringsrik jord i ett rimligt soligt läge. Förökas med frö.
J. ailantifolia, japansk valnöt, blir ungefär lika stor som den vanliga valnöten. Den liknar J. cinerea men har större blad som blir upp till 90 cm långa, och runda frukter. Bladen är uppbyggda av upp till 17 smalt ovala småblad. Dessa är ganska ljust gröna och något ludna. Den växer vild i Japan och Sakhalin. Denna art är härdig till zon II.
J. cinerea, grå valnöt, kommer från östra USA och sydöstra Kanada och kan där nå 30 m höjd. Bladen kan bli upp till 60-70 cm långa och består av upp till 17 stycken något grågröna och ovala småblad. Nötterna hos denna art anses i regel inte så välsmakande. Härdigheten i vårt land är ofullständigt känd men den bör kunna klara sig till zon III eller IV.
J. mandchurica, manchurisk valnöt, kommer från Ostasien och är något mindre än den vanliga valnöten men har större blad. Dessa består av upp till 19 ovala till avlånga ganska mörkt gröna småblad. Frukten är stor. Denna art är relativt snabbväxande. Den är härdig till zon V.
J. microcarpa, är en större buske eller mindre träd som i naturen sällan blir mer än 10 m hög.
Den växer vild i södra USA (Kansas, New Mexiko, Oklahoma och, Texas) samt norra Mexiko. Bladen blir bara ca 30 cm långa och består av upp till 25 smalt lansettlika småblad. Nötterna är som namnet antyder små. Eftersom den växer på upp till drygt 2000 m.ö.h. så bör vara tillräckligt härdig för att odla i skyddade lägen i zon I. Då den är värmekrävande bör den placeras mot en varm vägg ed. i en väldränerad sandjord. Två varieteter finns beskrivna: v.microcarpa och v. stewartii.
J. nigra, svart valnöt, kommer likt den grå valnöten från östra USA och sydöstra Kanada. Där kan den ibland bli upp mot 50 m hög. Anses av många att vara den vackraste arten. Bladen blir upp till ca 60 cm långa och är uppbyggda av 15-23 ovala till lansettformade ganska mörkt gröna småblad. kultivaren ’Laciniata’ har sågtandade småblad. Den svarta valnöten är härdig till zon III eller IV.
J. nigra
J. nigra (stam)
J. regia, valnöt, kommer ursprungligen från området från Balkan och österut till mellersta Asien. Trädet blir vanligen ca 15 m högt men kan ibland bli det dubbla. Arten finns förvildad på sina håll i de mildaste delarna av Sverige. Det har stora, något läderartade blad som är uppbyggda av upp till 9 brett ovala småblad. Ändbladet är i regel större än de andra medans bladen är minst längst in mot basen. Blommar oftast i maj-juni. Frukten är en upp till 5 cm lång ätlig äggformad stenfrukt med hög fetthalt. Valnöttsfröet anses att tillhöra de allra nyttigaste nötterna och innehåller bl.a. fettsyran omega 3. Valnötterna skördas innan de är fullt mogna. Odlas både som prydnadsträd, för nötternas skull och för virket. Växer relativt långsamt. Arten är normalt endast fullt härdig till zon II. Dock finns det odlade träd ända upp i mellansverige. Småplantor är betydligt frostömmare än större.
J. regia
Denna sajt använder cookies