Gentiana, gentiana, tillhör familjen gentianaväxter (Gentianaceae). Det rör sig i stort om alpina arter som återfinns i de flesta världsdelar. Det finns runt 400 arter av ettåriga eller perenna örter. Nedanstående arter hör till den senare typen. De har motsatta blad och de sitter vanligen i rosett. De trumpetformade blommorna är i regel blå men det finns dock en del arter med blommor i andra färger. Det är vanligt att de har en lång blomningsperiod. De vill generellt ha en kemiskt sur torvjord men det gäller dock inte alla arter. Gentianor gillar oftast soliga lägen. De är kända för att vara svåra att flytta. Förökning sker med sticklingar, delning och frö.
G. acaulis, alpgentiana, är en låg europeisk art med blå blommor med grönprickigt svalg. Bladen är avlångt lansettlika. Arten bildar täta tuvor. Den blommar i regel i maj-juli. Anses något svårodlad. Härdig till zon VI.
G. asclepiadea, knippgentiana, kommer från bergstrakter i Europa. Det är en av de större arterna och den kan bli tillfälligtvis upp mot metern hög. Den har motsatta brett lansettformade blad. Blommorna som sitter i toppen är ganska mörkt blå. Blommar i regel ganska sent på säsongen. Knippgentiana vill ha en fuktig men väldränerad jord.
G. gracilipes, augustigentiana, är en kinesisk art med långa, smala, omvänt lansettformade rosettblad. Blommorna är blå. Den blommar i regel i juli-augusti.
G. lutea, gullgentiana, är en europeisk högväxt art som kan bli 1,5-2 m hög. Den har lansettlika eller elliptiska blad som blir 2-3 dm långa och ungefär en tredjedel så breda. Blommorna är relativt små och har smala gula kronblad. Arten trivs i kalkhaltiga jordar.
G. pneumonanthe, klockgentiana, är en upp till ca 40 cm hög art från Europa inklusive Sve- rige samt Asien. Den har smalt lansettlika blad och ganska mörkt blå blommor. Den blommor vanligen i augusti-september.
G. sino-ornata, höstgentiana, är en kinesisk lågväxande art med blå blommor som har gulgröna strimmor på insidan. Det finns dock en vitblommande kultivar (’Alba’). Blommar sent på säsongen. Bladen är mycket långsmala. Den vill ha en väldränerad jord med lågt pH. Härdig i större delen av landet men p.g.a. sin sena blomning så kanske den inte är lämplig att odla norr om zon IV eller så.
G. verna, vårgentiana, har sin hemvist i Europa och österut till Sibirien. Den växer tuvformigt och blir oftast decimetern hög. Blommorna är blåa.
G. verna (foto: Anton Donchev)
Denna sajt använder cookies