Erythronium, hundtandsliljor, tillhör familjen liljeväxter (Liliaceae) och består av ett tjugotal arter. De är lökväxter och de flesta arterna kommer från Nordamerika. Blommorna har i regel bakåtböjda kron och foderblad vilket ger dem ett karakteristiskt utseende. Bladen är oftast lansettlika. De trivs bäst i en någorlunda väldränerad jord i ett halvskuggigt läge.
E. americanum, bronsfärgad hundtandslilja, har lansettlika vackert marmorerade blad och gula blommor. Den härstammar från sydöstra Kanada och östra USA. Varje planta har bara ett bladpar. Plantor som härstammar från de nordligaste områdena är mycket härdiga.
E. americanum
E. dens-canis, hundtandslilja, kommer från södra Europa och delar av Asien och har oftast bara två blad som är brett ovala med en utdragen spets. Bladen är vackert marmorerade i ljust och mörkt grönt. Blommorna är rosa till ljust rödvioletta. Plantan blir bara ungefär 15 cm hög. Det finns ett antal kultivarer. Härdig till zon IV.
E. dens-canis
E. revolutum, skär hundtandslilja, kommer från den amerikanska västkusten. Den sträcker sig från norra Kalifornien upp till södra kanada och går upp till ca 1000 m höjd. Den har brett ovala blad som kan vara helgröna eller marmorerade med mörkgröna eller brunaktiga fält. Blommorna är vita, rosa eller ljust rödvioletta. Den blir ungefär dubbelt så hög som den förra arten. Härdig till zon II och ev. III.
E. tuolumnense, gul hundtandslilja, återfinns i kaliforniens bergstrakter och blir ungefär lika hög som den skära hundtandsliljan. Den har stora avlånga och ganska ljust gröna blad. Blommorna är gula. Härdig till zon IV.
Denna sajt använder cookies