Catalpa, katalpor, tillhör familjen katalpaväxter (Bignoniaceae) och omfattar ett tiotal arter från Ostasien, Nordamerika samt Västindien. Det rör sig om lövfällande träd med vanligen stora blad. De har ganska stora trumpetformade blommor som sitter i toppställda samlingar. Frukten är en avlång kapsel. De kan odlas i en någorlunda väldränerad trädgårdjord i ett soligt eller halvskuggigt varmt läge. De har en sen bladsprickning. Katalpor har tunna blad som lätt skadas om de utsätts för kraftig vind. Förökas med frö.
C. bignonioides, katalpa eller trumpetträd, är ett upp till 15 m högt träd med rätt kort stam och stor krona. Bladen är upp till 25 cm långa och nästan lika breda och hjärtlika och ibland med tre mindre flikar. Blommorna är vita och har ibland violetta eller gula fläckar på insidan. Arten kommer från USA. Då det är en värmekrävande art kan det vara en fördel att odla den nära en varm soligt vägg e.d. Förmodligen är den bara fullt härdig i zon I men kan testas på skyddade ställen i zon II.
C. bignonioides (form med gulaktiga blad i familjen Johnérs trädgård i Torsås)
C. ovata, kinesisk katalpa, är ett i naturen upp till 15 m högt träd. Hos oss blir den i regel inte mer än hälften så hög. Även denna art har hjärtformade blad i ungefär samma storlek som den förra arten. Blommorna liknar också den förra. Härdig till zon III.
C. speciosa, praktkatalpa, kommer från sydöstra USA och kan där bli upp till 30 m hög. Hos oss dock betydligt lägre. Bladen på denna art är hjärtformade och spetsiga i änden. De blir upp till 30 cm långa. Blommorna är vita med violetta eller gulorange fläckar på insidan. Härdig till zon II och möjligen skyddade lägen i zon III.
C. speciosa (foto: Jean-Pol Grandmont)
Catalpablommor (troligen C. speciosa)
Catalpa x erubescens, purpurkatalpa, är en hybrid mellan C. bignonioides och C. ovata som är härdig till zon III. Kultivaren ’Purpurea’ har blad som är violetta först efter bladsprickningen men som blir gröna längre fram på säsongen.
Denna sajt använder cookies