Caragana, karaganer, tillhör familjen ärtväxter (Fabaceae tid. Leguminosae). Släktet består av knappa hundratalet arter av lövfällande träd och buskar. De har ett utbredningsområde från Osteuropa och österut till Asien. Karaganer är parbladiga och bladen sitter strödda. Blommorna sitter solitära eller i samlingar och följs av baljor. Dessa växter trivs i regel bäst i väldränerad jord i soliga lägen. Förökas med frö.
C. arborescens, sibirisk ärtbuske eller häckkaragan, är en upp till 5 m hög buske. Den grenar sig i regel vid marknivån. Bladen är uppbyggda av ett antal ljusgröna, ovala och mjukt rundade småblad. Under maj-juni brukar de gula blommorna slå ut. Den sibiriska ärtbusken kommer från Sibirien och Manchuriet. Härdig i hela landet. Det finns ett antal odlingsvärda kultivarer: ’Pendula’ är en krypande mutant som man ympar på ett vanligt underlag vilket ger en buske med vackert hängande grenar. ’Nana’ är en attraktiv småväxt kultivar. Dessa båda kultivarer är något mindre härdiga än arten.
C. arborescens
C. aurantiaca, gullkaragan, är en småväxt art från Sibirien, Afganistan och Pakistan som är uppbyggd av rikligt med tunna grenar. Bladen består av små ganska mörkt gröna ovala och mjukt rundade småblad. Blommorna är orangegula. Härdig till zon VI.
C. jubata, borstkaragan, är likt den förra en småväxt buske på någon meters höjd eller så.
Dock är den glesare och växer mera oregelbundet. Bladen är uppbyggda av många småblad.
Blommorna är rosa till violetta, ibland med lite vitt i. Helt vita blommor förekommer också. Dessa sitter solitärt. Även denna art kommer från Ostasien. Härdig i hela landet.
C. pygmaea, dvärgkaragan, är en liten kinesisk buske med mörkt gröna och smala småblad.
De solitärt sittande blommorna sitter solitärt. Härdig till zon VII.
Denna sajt använder cookies