Campanula, blåklockor, tillhör familjen klockväxter (Campanulaceae). Det är ett stort släkte med flera hundra arter. De återfinns i tempererade områden på norra halvklotet. Det finns både ettåriga, tvååriga och perenna plantor samt halvbuskar. Nedanstående arter är perenner. De flesta arter trivs bäst i en väldränerad jord och hyggligt med sol. Bladen sitter strödda och varierar ofta i form, de är bredast längst ner på plantan och smalare högre upp. I de flesta fall är blommorna blå men andra färger förekommer. Generellt föredrar dessa växter en väldränerad jord men arter med pålrot kan odlas i tyngre lerjordar. De trivs bäst i soliga lägen. Förökas med frö och delning samt i vissa fall sticklingar.
C. alliarifolia, hjärtklocka. Denna art blir ofta 40-50 cm hög men kan även ibland nå minst det dubbla i höjd. Den har ett mörkt något hårigt och hjärtformat bladverk. Den kommer från Turkiet och Kaukasus. Blommorna är vita. Klarar både soliga och halvskuggiga lägen. Härdigheten räcker till för odling i större delen avlandet.
C. barbata, skäggklocka, återfinns i Alperna och Karpaterna samt i delar av Norge. De ljust blågrå till blåvioletta blommorna är håriga på insidan liknande skägg, därav sitt svenska namn. Även rödbruna blommor förekommer. Anses som svårodlat. Härdig i nästan hela landet.
C. barbata
C. fragilis, ampelklocka eller skörklocka, är en småväxt art från Italien. Den har ljusblåa blommor med ett ljusare svalj och nästan runda blad. Plantor som härstammar från hög höjd har god vinterhärdighet. Arten är indelad i flera underarter.
C. latifolia, hässleklocka, växer i Europa inklusive Sverige och österut till Sibirien. Det är en högväxande art som kan bli 1,5 m hög. Den har ogrenade uppåtväxande stjälkar och brett lansettformiga blad som ibland är håriga. Blommorna som vanligen kommer under högsommaren och sitter i toppen av stjälkarna är klockformiga De är i regel blåvioletta men även vita blommor förekommer. Härdig till zon VI.
C. latifolia
C. rotundifolia, liten blåklocka, är en upp till drygt halvmetern hög art från Europa inklusive Sverige. Den har hjärtlika och tandade basala blad och smala lansettlika stjälkblad. Blommorna som är klocklika är vanligen blåvioletta men även blå och vita förekommer. De sitter i en gles blomställning. Flera underarter finns beskrivna. Arten är härdig i hela landet.
C. rotundifolia
C. uniflora, fjällklocka, är en småväxt art som blir maximalt 20 cm hög. Den har långsmala blad som kan vara tandade. Blomställningen är ogrenad och blommorna är blå och smalt klocklika. Den utvecklar rhizomer. Den har sin hemvisst i de arktiska delarna av norra halvklotet och förekommer sällsynt i de svenska fjällen.
Campanula sp. (foto: Wildfeuer)
Denna sajt använder cookies